Väte

I en vattenmolekyl är två väteatomer bundna till en syreatom, vilket skrivs H₂O. Väte ingår också i organiska ämnen, exempelvis i växter och i naturgas. Fri vätgas består av molekyler med två väteatomer, H₂.

Vätgas kan bildas naturligt när vatten reagerar med vissa järnrika bergarter. Den kan också uppstå när naturlig radioaktiv strålning sönderdelar vattenmolekyler nere i berggrunden. Sådan gas kan finnas i berggrundens porer och sprickor.

Vid elektrolys används elektrisk ström för att dela upp vatten i vätgas och syrgas. Gaserna bildas vid var sin elektrod och hålls åtskilda. Vätgasen kan sedan samlas in, lagras och användas i andra processer.

Elektrolysen kräver energi. Klimatpåverkan beror därför bland annat på hur elektriciteten har producerats. Vätgas framställs också genom andra metoder, exempelvis ur naturgas.

I järnmalmsmineral är järn bundet till syre. Vätgas kan vid hög temperatur reagera med syret så att vatten bildas och järnet blir kvar som metall. Det ger järnsvamp, ett poröst järnmaterial som kan användas vid ståltillverkning.

År 2021 redovisade HYBRIT produktion av vätgasreducerad järnsvamp i pilotanläggningen i Luleå. Där prövades metoden med järnmalm och vätgas framställd med elektricitet.