Strontium

Strontium och kalcium har liknande kemiska egenskaper. När mineral bildas kan strontium därför ersätta en liten del av kalciumet i kristallstrukturen. Det förekommer bland annat i fältspat, kalcit och gips.

Celestin och strontianit är mineral där strontium utgör en viktig del av sammansättningen. I celestin ingår strontium tillsammans med svavel och syre. I strontianit ingår det tillsammans med kol och syre.

Celestin bildar oftare stora, användbara avlagringar än strontianit och är därför den viktigaste mineralråvaran. Många användningar kräver däremot strontiumkarbonat, en förening av strontium, kol och syre.

Strontiumkarbonatet kan framställas genom kemisk bearbetning av celestin. Efter rening används det bland annat vid tillverkning av vissa ferritmagneter, keramiska magneter med järn, strontium och syre. De används i elektriska och elektroniska komponenter.

På Gotland, Öland och i sydvästra Skåne finns förhöjda strontiumhalter i kalkhaltig morän, jordmaterial som inlandsisen har transporterat och lämnat efter sig. Halterna hör samman med de kalciumrika mineralen i områdenas berggrund.

I en het flamma kan strontiumhaltiga ämnen ta upp energi och avge en del av den som rött ljus. Den egenskapen används i vissa fyrverkerier och signalbloss, där strontiumsalter ingår som färggivande ämnen.

Vissa efterlysande färger och markeringar innehåller strontiumaluminat, en förening av strontium, aluminium och syre, med små tillsatser av andra grundämnen. När materialet belyses kan det lagra en del av ljusets energi. Efter att belysningen släckts avges energin långsamt som ljus.

Efterlysningen blir svagare när den lagrade energin avtar. Materialet kan laddas på nytt genom att belysas igen. Sådana pigment kan blandas i bland annat färg och plast.