Litium

Litium kan koncentreras i vissa granitiska pegmatiter, bergarter med mycket stora mineralkorn. De har bildats när bergartssmältor stelnat. I en del pegmatiter har litium samlats i egna mineral tillsammans med bland annat kvarts och fältspat.

Litium finns också löst i saltrika vatten under saltsjöar och saltöknar. Där kan litium utvinnas ur vattnet i stället för ur en bergart. Sådana saltlösningar är en viktig källa till världens litiumproduktion.

Spodumen och petalit innehåller litium tillsammans med aluminium, kisel och syre. De är två viktiga litiummineral i pegmatiter. Vilket mineral litiumet sitter i påverkar hur den brutna malmen behöver behandlas.

Vid bearbetning av spodumenmalm samlas de användbara mineralkornen först i ett koncentrat, med större andel spodumen än i den ursprungliga malmen. Koncentratet behandlas sedan med värme och kemiska processer så att litiumet kan skiljas från övriga ämnen.

Efter rening kan litiumet användas för att framställa litiumkarbonat eller litiumhydroxid. Dessa föreningar är utgångsämnen när batteritillverkare framställer de material som ska lagra och avge energi.

För litiumhaltiga saltlösningar används andra metoder. En produktionsväg börjar med att vattnet pumpas upp till bassänger och får avdunsta. Litiumet koncentreras och behöver därefter skiljas från andra salter och renas vidare.

År 1817 upptäckte Johan August Arfwedson litium när han analyserade petalit från Utö i Stockholms skärgård. Mineralet innehöll ett ämne som inte kunde förklaras av de grundämnen som då var kända.

Batteriet innehåller två material som kallas elektroder och som kan ta upp och lämna ifrån sig litium. Mellan dem finns en elektrolyt, vanligen en vätska som låter litiumjoner röra sig. Jonerna är litiumatomer med elektrisk laddning.

När batteriet driver en apparat flyttas litiumjoner från den ena elektroden till den andra. Samtidigt går elektroner genom den yttre kretsen och ger apparaten ström. Vid laddning används elektricitet för att driva förloppet åt andra hållet, så att batteriet kan lagra energi igen.