Kväve

Vissa bakterier kan omvandla kvävgas till kväveföreningar som blir tillgängliga för växter. Processen kallas kvävefixering. Växternas rötter tar bland annat upp ammonium och nitrat, kvävehaltiga joner som finns lösta i markvattnet.

När växter och djur bryts ned återförs kväveföreningar till mark och vatten. Mikroorganismer omvandlar dem vidare. En del kväve binds i marken, medan annat följer med vatten eller återgår till luften som kvävgas.

Kvävgas kan utvinnas ur luft, bland annat genom kraftig nedkylning och separation av luftens gaser. I gödselindustrin får kvävgasen reagera med vätgas för att bilda ammoniak, en förening av kväve och väte.

Reaktionen sker med hjälp av en katalysator, ett material som gör att reaktionen går snabbare. Ammoniak används sedan för att tillverka flera slags kvävegödselmedel.

Flytande kväve har vid normalt lufttryck en temperatur kring −196 grader. När det tillförs ett varmare material tar det upp värme och förångas. Det används därför bland annat för snabb infrysning av livsmedel och för kylning inom forskning.

Kvävgas kan användas i livsmedelsförpackningar för att tränga undan luftens syre. Då bromsas vissa reaktioner som annars försämrar maten, exempelvis när fett reagerar med syre och härsknar.