Argon

Argon utgör knappt en procent av luften och är en ädelgas, som reagerar mycket ogärna med andra ämnen. En stor del av jordens argon har bildats genom radioaktivt sönderfall av kalium i berggrunden.

En liten del av naturligt kalium är kalium-40. Dess atomkärnor kan förändras genom radioaktivt sönderfall och bilda argon-40. I ett tillräckligt svalt mineral kan argonet bli kvar och mängden öka med tiden.

Genom att undersöka kalium och argon kan geologer beräkna när mineralet svalnade och började bevara argon. Metoden används bland annat för att datera vulkaniska bergarter. Senare upphettning kan låta argon lämna mineralet och påverka resultatet.

Argon för industrin utvinns ur luft. Luften renas och kyls kraftigt. I anläggningen skiljs argon från framför allt syre och kväve, och gasen renas till den kvalitet som behövs.

Vid svetsning smälts delar av metallen så att de kan fogas samman. Het och smält metall kan lätt reagera med omgivande luft, vilket kan försämra fogen. Argon leds därför över arbetsområdet och bildar en skyddande gasmiljö.

Argon används även mellan rutorna i isolerglas. Gasfyllningen minskar värmeöverföringen jämfört med vanlig luft och hjälper fönstret att hålla kvar värmen i byggnaden.